
Att prata skit om andra har vi väl alla gjort vid olika tillfällen i livet. En del mer än andra.
Varför gör vi det då? En del försöker höja sig själva genom att sänka andra, framhäva sig själv i brist på självförtroende. Andra försöker få allierade och kanske positionera sig på arbetet.
Jag har några personer omkring mig som sällan eller aldrig pratar illa om andra. Det är framgångsrika personer, empatiska och väldigt fina förebilder till mig. Genom min coachutbildning tog jag tag och jobbade mycket med min självkärlek då jag alltid haft ett ganska starkt självförakt som kommer och går, och då hade jag förr lätt att bli bitter och deppig. Ju mer jag jobbade med att själv må bra, och vända mitt mindset, ju mer tyckte jag om andra personer som jag tidigare kanske hade lite skav på. Jag har mer tålamod och överseende med människor överlag.
En av mina klienter berättade nyligen att hon upplevt en enorm lättnad och tålamod gentemot andra, genom att försöka tänka och prata gott om sig själv och andra. .
Ofta är det de som talar bakom ryggen, de som mest behöver jobba med sin person och självkänsla/självkärlek.
Och visst är det så, att det ger en viss bittersmak att tala illa om folk efteråt? Och skönt att veta att de personer som inte pratar illa om andra inte gör det om dig heller.
Alla har sitt bagage, som man inte alltid vet om, sina erfareneheter , det är tufft i livet från och till för alla. Ha lite överseende, höj blicken lite. Att våga säga ifrån eller att välja att inte lyssna på skitsnack är också ett steg. Livet blir lite trevligare och lättare då.
Att se möjligheter, svagheter och acceptans, ger en helt annan värdighet, en grace som i alla fall jag ser upp till och önskar min omgivning.
Ta hand om dig, vill och tro väl om dig själv och andra! Det kan världen behöva just nu!
Comments