Förra veckan gjorde jag en dålig lämning. En dålig lämning där jag fick lämna en av mina döttrar gråtandes på skolgården. Jag tog lång tid på mig att försöka trösta, lugna, peppa innan jag till slut var tvungen att åka till jobbet för att inte komma alltför sent. Jag kände mig som världens sämsta mamma....
Jag hann i tid till jobbet så när som några minuter sen, med brustet hjärta, alla tankar på henne och hur hon har det. Efter det skulle jag sätta mig ner, lösa problem och arbetsuppgifter, som om det spelade nån roll! (Nej jag är ju inte kirurg…för i så fall, hade det verkligen spelat roll)
Det är nämligen så här, för mig som mamma kan världen stanna, det finns ingenting som är viktigare än mina barn, mina prioriteringar är glasklara. När mitt barn mår dåligt, känner jag det i varenda liten cell i mig, kalla det intuition, mammahjärta eller blödig. Jag tror att de flesta mammor har den empatiska sidan att kunna känna in, att det är biologiskt när man får barn. Det är fruktansvärt jobbigt när situationer uppstår och man känner att man slits mellan arbete och familj. Och andra situationer är det jätteskönt att få vara på jobbet.
Till saken hör att när du mår som jag gjorde, och ska titta på en uppgift och lösa ett problem, så ser du saken på ett visst sätt, du kommer välja en lösning och få ett resultat.
När du mår bra, är glad och lätt i sinnet, så kan du se på samma uppgift/problem och se en helt annan lösning, och få ett annat resultat. DET är viktigt att ha med sig.
Som tur är har jag verktyg och strategier som gör att jag relativt snabbt kan hantera och byta tillstånd. Jag jobbar med klienter och hjälper dem med samma sak, att hantera tillstånd så att det inte drabbar arbetet och resultaten.
Jag älskar att jobba och har en hög arbetsmoral men….att vara mamma-det kommer före ALLT ALLTID!
Comments